Mellanöstern och Nordafrika Tidningen
Published On: Fri, Jan 13th, 2017

Årets osynliga inrikeshändelse: Den nya asylpolitiken

Effekterna av den nya asyllagstiftningen kan inte ha undgått redaktionen på landets största dagstidning. Ändock inte ett ord om detta när man listar de viktigaste händelserna under året som gick.

En upplaga av DN är full av återblickar på 2016. Men en fråga saknas helt: Den nya asylpolitiken, det vill säga, den nya lagen och Migrationsverkets ändrade praxis. Enligt en ledare är Sveriges ansvar att anpassa sig efter de mest hårdföra EU-länderna – det liberala arvet är helt bortglömt.

Den nya “tillfälliga” lagstiftningen gäller retroaktivt från 24 november. Den innebär stängda gränser, tillfälliga uppehållstillstånd samt försvårad familjeåterförening. Rätten till skolgång och social omsorg för unga vuxna mellan 18 och 21 år togs bort. Allt ekonomiskt bistånd till vuxna upphör när tidsfristen för avvisning passerats.

Illustration av Katarina Liliequist.

Alla remissinstanser, inklusive Migrationsverket, var negativa till lagförslaget. Under våren samlades in nära 70 000 underskrifter. Trots detta antogs det med förkrossande riksdagsmajoritet.

Samtidigt ändrade Migrationsverket sin praxis. I stället för att, i enlighet med JO:s rekommendationer, utgå från den ålder den asylsökande uppger och be hen styrka den, skriver man schablonmässigt upp alla till minst 18 år. Sedan är det upp till den asylsökande att bevisa att Migrationsverket har fel. Ibland skriver man upp åldern med en enstaka dag eller månad – kanske för att kunna säga “du har ljugit om din ålder”.

Från att ha ungdomar som ska tas om hand i boende och skola har vi nu tonåringar som förväntas klara sig själva i Sverige eller i Afghanistan, ett land där de flesta aldrig varit.

Vilka valmöjligheter de som får avslag har blir allt tydligare: I Afghanistan krigare, danspojke eller narkoman. I Sverige papperslös sexsäljare. En sista utväg är självmord.

De tiotusentals som arbetat med eller lärt känna ungdomarna har inte låtit detta ske i tystnad. Nätverk har bildats på Facebook. Olika manifestationer har ägt rum ute i landet. Debattartiklar och reportage har varit införda i olika media. Politiker har mailbombats.

Fallet Wares Khan, där Migrationsverket vägrar ta hänsyn till sin egen säkerhetsrapport, visar att även för hotade journalister har ett paradigmskifte skett. Det borde intressera stora dagstidningar.

”2016 var året då världen slutade bry sig om flyktingarna” säger tidningen Aljazeera. Jag konstaterar att det var året då vi började skämmas för vårt eget land, för våra egna politiker.

Vi kommer inte att kunna säga ”vi visste inte” i framtiden. I stället kommer vi att skämmas. Det gäller även landets största dagstidning.

Länkar

Uppropet Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!

Hämtat från https://stoppautvisningarna.blogspot.se/ med redaktörens tillstånd.

About the Author

- Ingrid Eckerman, initiativtagare till uppropet Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! www.eckerman.nu