Mellanöstern och Nordafrika Tidningen
Published On: Mon, Nov 23rd, 2015

Dyster tid för MENA:s journalister

Att Egyptisk statstelevision stänger av nyhetsankaret Azza AlHenawy, på grund av hans kritik mot President Sisi och det Egyptiska styret, är dåligt nog i sig själv. Att detta är en av de mindre allvarliga brotten mot pressfriheten som framkommit på senare tid visar hur bekymmersam situationen verkligen är.

Avstängningen av AlHenawy skedde nämligen samtidigt som journalisten Hossam Bahgat arresterades av den Egyptiska militären på oklara grunder. Bahgat, som gjort sig känd som en viktig röst för mänskliga rättigheter, pressfrihet och yttrandefrihet i Egypten, har varit verksam sedan Mubaraks tid, grundade den ideella organisationen Egyptian Initiative for Personal Rights(EIPR) och jobbar sedan förra året på den fristående nättidningen Mada Masr. I ett tydligt tecken på hur sådana arresteringar går till så vägrades Bahgat någon jurist eller annan laglig representation under förhören.

Journalister från Al Jazeera English väntar utanför deras kontor i Gaza då byggnaden hotats av militärangrepp (foto: Al Jazeera English).

Journalister från Al Jazeera English väntar utanför deras kontor i Gaza då byggnaden hotats av militärangrepp (foto: Al Jazeera English).

Den 10e november släpptes visserligen Bahgat igen, helt klart på grund av den massiva kritiken från världen över som riktades mot den Egyptiska militärens agerande. Naomi Sakr, professor i media policy vid University of Westminster och rådgivare åt MENA Tidningen, påpekar dock i en mejlkonversation att ”den avskräckande effekten från vad som hände med honom är enorm”. Det gör alltså inte mycket att han släppts, eftersom andra journalister ändå nu upplever det journalistiska arbetsklimatet som riskfyllt. Detta framhävs även av kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, genom FN:s rapportör för pressfrihet, David Kaye.

Kritiskt läge, få möjligheter

I en artikel för Cairo Review of Global Affairs tidigare i år, menar Sakr att Egypten är ett av de farligaste länderna i världen för journalister, som måste kämpa mot censur och undvika säkerhetstjänsten. Vidare påpekas det hur President Sisi insisterar på medias roll i att bekämpa terrorism, i vilket Muslimska Brödraskapet räknas. Därmed är det underförstått att media inte tillåts syssla med rapportering som kan ses som kritisk mot regimen eller militärens behandling av Brödraskapet.

Ett fåtal källor – Sakr nämner specifikt Mada Masr – har dock lyckats fortsätta jobba med ett kritiskt perspektiv trots ett försämrat läge. Det är därför viktigt att dessa får ett brett publikstöd, vilket ger en liten möjlighet till förbättringar.

Det kvarstår dock att antalet fängslade journalister är fler än någonsin tidigare, de flesta under anklagelser om kopplingar till förbjudna grupper, som till exempel Muslimska Brödraskapet. Minst 18 journalister sitter just nu fängslade på grund av deras yrkesutövning, och minst sju väntar nya rättegångar efter att initialt ha blivit dömda och fängslade. Detta trots att övergångsregeringen, efter att Morsi avsattes i juli 2013, lovade konstitutionella förändringar för att förbättra landets pressfrihet.

Än värre finns det rapporter som pekar på att så många som 9 journalister har blivit mördade enbart på grund av sitt jobb, bara sedan revolutionen 2011. En av de mer nyligen fallen var 22-åriga Mayada Ashraf, som sköts ihjäl förra året, då hon rapporterade ifrån demonstrationer av Muslimska Brödraskapet.

Enligt Committee to Protect Journalists (CPJ) så använder den Egyptiska regimen ”nationell säkerhet” som verktyg för att inskränka journalisters mänskliga rättigheter, där pressfriheten ingår. Inom internationella relationer och kritiska militärstudier kallas det ”securitization”, och är alltså ett sätt för säkerhetsstaten att legitimera auktoritära medel för kontroll. Staten deltar i konstruerandet nationella säkerhetshot, och utnyttjar redan etablerade hotbilder, för att motivera regeringsmedel som annars skulle se starkt motstånd.

Committee to Protect Journalists logotyp.

Committee to Protect Journalists logotyp.

Utbrett problem

Egypten är dock inte ensamt bland MENA-länderna i detta. Även Tunisien, trots dess annars framgångsrika och hyllade demokratiseringsprocess, har inte upprätthållit pressfriheten.Tunisiens största problem är att journalister och nyhetsbyråer tvingas till självcensur då de å ena sidan möter hot ifrån Islamistiska extremister, och å andra sidan säkerhetstjänsten som på grund av terrorattacker inför lagliga sätt att trakassera alltför kritiska journalister. Det gör helt enkelt att journalister väljer att inte vara kritiska.

Pressfriheten har således, som beskrivet av CPJ, ”eroderat”, trots civilsamhällets kamp sedan revolutionen 2011 för att säkra förbättring inom alla områden av mänskliga rättigheter i landet. Trots detta rapporterar Reportrar Utan Gränser (RUG) att Tunisien i relativa termer har gått framåt på området, men det kvarstår dock att i absoluta siffror har antalet attacker mot journalister ökat, vilket innebär stagnation, och situationen är fortfarande dyster.

Enligt pressfrihetsindex för 2015, sammanställt av RUG, har antalet brott mot pressfriheten generellt ökat i hela MENA-regionen sedan 2014. Detta innebär också att de stannar kvar på botten av listan med flest brott av alla regioner. Det största fallet på listan står Libyen för, som går ner hela 17 platser. Där har sju mord och 37 kidnappningar på journalister anmälts sedan Gaddafi avsattes, och mer än 40 journalister tvingades lämna landet år 2014 på grund av riskerna.

Långt ner på listan ligger även Saudiarabien (plats 164), Jemen (plats 168), Iran (plats 173) och Syrien (plats 177). De enda tre länderna värre än Syrien är Turkmenistan, Nordkorea och Eritrea.

About the Author

- Contributor and co-founder of MENAtidningen.se, and former Director of Studies for Middle Eastern Studies at Stockholm University. Graduate student at the University of Cambridge, researching feminist activism in Saudi Arabia and Egypt. Mostly writes about Arab media, gender, politics and popular culture.

Leave a comment

XHTML: You can use these html tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>