Mellanöstern och Nordafrika Tidningen
Published On: Mon, Jan 25th, 2016

Får det lov att vara en Tok-Tok?

För ett tag sedan skrev jag om min dag i Kairoförorten El Warraq, under offerhögtiden Eid al-Adha. Jag hade åkt dit för att göra ett test i engelska. Men det som lämnade ett starkt intryck var hur blodet ifrån de slaktade djuren bokstavligen flöt längs gatorna, om hur liken hängde längs husen och hur skinnen låg staplade på varandra i högar. Det var en omtumlande förmiddag, men aldrig hade jag trott att vägen hem skulle bli än värre.

Tok-Tok i Egypten (foto: Ad Meskens).

Tok-Tok i Egypten (foto: Ad Meskens).

När jag lämnade testcentret så var det bara att ta sig ut på vägen igen för att hitta en taxi. Men om det var få taxibilar på morgonen så var det än färre nu. Jag började promenera längs gatan, tänkte att jag kan gå tillbaka till där taxibilen hade släppt av mig på morgonen. Det var en större väg, mer trafik.

Räddaren i nöden?

Efter bara några steg dyker en Tok-Tok upp. De brukar kallas Riksha i vissa länder och är en typ av trehjulad taxi. Jag åker aldrig med dem i Kairo, delvis för att de inte har någon taxameter och varje färd innebär att behöva bråka om pris. En större anledningen till att jag undviker dem just i Kairo är att de är förbjudna i många delar av staden, bland annat där jag bodde.

Han sade något på arabiska som jag inte förstod, men jag antog att han ville köra mig. Jag svarade bara med ett av få ord jag kan på Arabiska, la’ (nej), och viftade med handen. Han svarade med att peka på vattenflaskan jag höll i handen.

Med ett nervöst skratt försökte jag gottgöra för hur otrevlig jag var, när allt han bad om var lite vatten. Han pekade på en vattenkran bakom mig. Många byggnader har offentliga vattenkranar ute på gatan, så inget konstigt med det. Jag fyllde på flaskan, gav den till honom och fortsatte gå. Han följde efter.

Han fortsatte följa efter och verkade insistera på att jag skulle hoppa in i hans Tok-Tok. Det verkade även som att han tyckte att jag kunde åka gratis, men jag kunde ju ändå inte åka till mina kvarter. Mannen verkade bli arg och situationen kändes alltmer obehaglig.

”Vänta”, inte riktigt som att ”stanna”

Då kom, äntligen, en vanlig taxi och stannade strax framför oss. Jag hoppade in direkt, utan att ens tänka på att det redan satt två män och en pojke i bilen. De förmedlade att det är okej och frågade vart jag ville åka. ”Midan Mesaha”, svarade jag.

Bilen började köra och jag märker direkt att den saknar taxameter, något som jag alltid tyckt är en big no-no. Det gjorde mig nervös, speciellt eftersom jag då började inse hur konstigt det var att det redan satt några i bilen.

Nej, det kändes inte bra. Jag tar då till ett annat ord jag kan på Arabiska, stanna! Det betyder inte riktigt ”stanna”, snarare betyder det ”vänta”, men nära nog. Ordet kan användas för att få taxichaufförer att stanna, så mycket visste jag. Stanna, sa jag igen, men männen försökte bara vifta bort mina protester.

”Det är okej, vi kan förhandla om priset” tänker jag mig att de sa. La’, stanna! Bilen stannade nere vid den stora vägen där jag hade hoppat av på morgonen, och än en gång behövde jag hitta en taxi.

Okänd Kairo-förort (foto: Nowhereman1977 / Wikimedia)

Okänd Kairo-förort (foto: Nowhereman1977 / Wikimedia)

Med påken i handen

Vem dyker då upp, om inte Tok-Tok föraren. Nu var han redigt förbannad. Kanske hade jag förolämpat honom genom att inte åka i hans Tok-Tok. Kanske trodde han att jag hade tagit en taxi bara för att komma ifrån honom.

Vid det här laget försöker han nästintill handgripligen sätta mig i hans lilla trehjulingsbil så att han kan skjutsa mig.

Jag försökte bara fortsätta gå, men han körde om mig, hoppade ut ur sin Tok-Tok, och nu hade han en påk i handen. Han viftade den i luften som om han skulle slå mig med den.

Jag kommer då på den briljanta (läs: urbota dumma) idén att min partner kan prata Arabiska med föraren, och förklara att jag inte vill åka i hans Tok-Tok. Jag plockade därför upp min mobil, ringde upp min partner och gav sedan telefonen till föraren.

Jag gav min mobiltelefon till mannen som precis försökt med våld tvinga in mig i hans trehjuling! Jag insåg ganska snabbt att det var en idiotisk idé och försökte såklart få tillbaka den, men det vägrade han gå med på.

En situationens herre

Då kom jag på det. Eftersom han var upptagen med att prata i min telefon så skulle han inte märka om jag fångar en taxi. Jag såg en komma, men den körde förbi. En till. Han svängde in och stannade precis framför Tok-Tok taxin.

Föraren insåg då att jag aldrig skulle åka med honom, och försökte åka iväg med min mobiltelefon. Jag hoppade på hans lilla Tok-Tok och höll mig fast utanför, vilket gjorde att när föraren försökte köra om taxin framför så smällde jag in i backspegeln. Jag ryckte min mobiltelefon ur handen på honom, och hoppade så snabbt jag bara kunde in i den vanliga taxin.

När taxin gasade på kunde jag fortfarande se Tok-Tok föraren stå och skrika på gatan.

”Vart ska du?” frågade chauffören, lugn som en filbunke, och jag svarade: ”Midan Mesaha”.

About the Author

- Contributor and co-founder of MENAtidningen.se, and former Director of Studies for Middle Eastern Studies at Stockholm University. Graduate student at the University of Cambridge, researching feminist activism in Saudi Arabia and Egypt. Mostly writes about Arab media, gender, politics and popular culture.

Leave a comment

XHTML: You can use these html tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>