Mellanöstern och Nordafrika Tidningen
Published On: Thu, Feb 26th, 2015

Jobbcentret i Järfälla, Systugan – de kvinnliga deltagarnas talanger

Systugan i Järfälla kommun är känd för sina kvinnliga praktikanter och anställda som bidrar till en fin arbetsmiljö på avdelningen.
– Vi äter lunch tillsammans, bryr oss om och hjälper varandra att utvecklas för att få fler färdigheter, säger Eman Rajab från Irak. Abbas Hamade arbetsmarknadsutvecklare i Järfälla kommun:
– Målet med projektet är vettiga sysselsättningar och för vissa att bryta passiviteten de har. 

I Järfälla kommun finns det ett jobbcenter för nyblivna arbetslösa och personer som har varit hemma länge på grund av sjukdom eller andra hinder. Ett sätt att motivera och hjälpa arbetssökande i alla åldrar att våga ge sig ut på arbetsmarknaden för att bli självförsörjare.

Systugan är en av dem avdelningar som jobbcentret har startat upp, och råkar bestå av enbart kvinnor som kommer från en rad olika länder där majoriteten är från Thailand, Turkiet, Eritrea, Irak, bland annat, men det finns även svenskar i gruppen.

– Det var egentligen inte meningen att Systugan skulle bestå endast av kvinnor. Det är öppet för alla! Vi hade en man vid ett tillfälle men hans praktik tog slut, säger Abbas Hamade arbetsmarknadsutvecklare i Järfälla kommun.

Några av deltagarna i Systugan. Fotograf: Aiya Mohsen

Några av deltagarna i Systugan. Fotograf: Aiya Mohsen

Idén föddes

– Idén om en systuga uppstod när det  började komma deltagare från socialen och arbetsförmedlingen som inte kunde jobba med transport, IT-verkstad eller demontering. Då ville vi skapa något som passar dem bättre, men samtidigt skulle det vara meningsfullt, förklarar Abbas Hamade.

Han ringde därefter Röda korsets chef för Stockholms län och presenterade idén om att hjälpa dem med donationer som de skulle få i form av kläder där jobbcentret kunde tvätta, stryka och sy ifall något var skadat.

De här ska bli tygväskor. Fotograf: Aiya Mohsen

De här ska bli tygväskor. Fotograf: Aiya Mohsen

Röda korset välkomnade initiativet men hade själva ett liknande och till och med bättre förslag.  I deras butiker säljer de tygväskor, därför ville de skicka in tyg och gamla kläder i form av jeans, gardiner etc,  som deltagarna på jobbcentret skulle göra om till väskor som sedan säljs i butiken.

Döljer klädesmärket

– Vårt samarbete med Röda korset utvecklades mer och nu får vi deras donationer i form av nya kläder som de i sin tur tar emot från klädbutikerna, då är tanken att vi ska dölja klädesmärket på plagget. Deltagarna är väldigt fantasifulla vad gäller lösningar på det, menar Abbas Hamade.

Här sitter de och syr över klädesmärkena. Fotograf: Aiya Mohsen

Här sitter de och syr över klädesmärkena. Fotograf: Aiya Mohsen

Abbas berättar hur samarbetet med Röda korset öppnade flera dörrar då det även gav jobbuppdrag från Myrorna som också ville ha tygväskor sydda. Han har också planer på att utveckla syavdelningen ytterligare trots sina begränsade resurser.

Tygväskorna. Fotograf: Aiya Mohsen.

Tygväskorna. Fotograf: Aiya Mohsen.

Gillar miljön

Shokrieh Khanjari från Irak är praktikant i Systugan och hon brukar sy om det behövs, men allra helst virkar och stickar hon. 

– Jag tycker väldigt mycket om människorna jag jobbar med; de flesta är trevliga. Vi är som en familj, säger Shokrieh Khanjari.

Hon lägger till att hon har lärt sig mycket av det här jobbet och känner att hon kan bidra till det också. Shokrieh hoppas att hon kommer att kunna fortsätta jobba i Systugan.

Fotograf: Aiya Mohsen

Fotograf: Aiya Mohsen

– I början var det en liten grupp. Men intresset växte hos deltagarna och det började komma fler och fler ansökningar, till slut var det lilla rummet som vi hade på våning sju, för fullt så vi hyrde istället bottenvåningen till dem, som var mycket större och finare, säger Abbas Hamade.

Fick jobb

Samtidigt som samarbetet med Röda korset skedde fick Abbas i uppdrag att anställa några från Systugan inom ramen för jobbutvecklingsgarantin, där valde han två från Systugan som han ansåg vara mest kvalificerade vilka bidrog till att förbättra och utveckla avdelningen.

Eman, Samira och Shokrieh. Fotografi: Aiya Mohsen

Eman, Samira och Shokrieh. Fotografi: Aiya Mohsen

– De skulle bli anställda i ett år. Jag valde de två duktigaste praktikanterna vi hade i gruppen, konstaterar Abbas.

Abbas berättar att målet med hela projektet var att skapa vettiga sysselsättningar. Vissa människor har behovet att bryta passiviteten då de har suttit hemma länge. Han tycker också miljön i Systugan är väldigt fin, de fikar och äter lunch tillsammans och bjuder varandra på mat.

Trots att de kommer från olika länder i Mellanöstern, Afrika och Asien har de lyckats omfamna varandras kulturella olikheter väl.

– Det som är bra med att vi har olika nationaliteter är att vi blir tvunga att prata med varandra på svenska, vilket också gör det lättare för dem att komma in på arbetsmarknaden i framtiden, menar Abbas.

Maria D:s lilla tavla, några exemplar på vad hon kan skapa.

Maria D:s lilla tavla, några exemplar på vad hon kan skapa.

Intresse för hantverk

Maria D, som kommer från ett land i Mellanöstern och är en av de anställda, berättar att hon kom som arbetssökande efter att ha varit sjukskriven i flera år samt arbetslös i ett och ett halvt år. Hennes intresse för hantverk gjorde att hon valde Systugan.

– I början hade de inte virkning och stickning här, man skulle bara sy väskor. Och då kom jag med ett förslag att jag kan virka och sticka; chefen var positiv till det. Det ena ledde till det andra och jag började dessutom lära de andra deltagarna här att virka och sticka och det blev så att jag fick ta hand om denna del av jobbet eftersom jag hade mest erfarenhet och hade mycket att bidra med, säger Maria D.

Abbas berättar om kvinnornas engagemang, talanger och fantasi som gjorde att Röda korset ville ha mer av deras virkning, stickning och tygväskorna som de kunde sälja i deras café i Stockholm.

Maria D:s lilla tavla, några exemplar på vad hon kan skapa.

Maria D:s lilla tavla, några exemplar på vad hon kan skapa.

Med från början

Eman Rajab från Irak berättar att hon var en av de första som började i Systugan, då de bara hade ett litet rum att tillgå. Det var fullt med kartonger så hon organiserade det.

– Jag kan inte jobba när det är stökigt, så jag var tvungen att fixa det lilla rummet så att det blev fint, säger Eman.

Efter det, började Eman att sy tygväskor och lät  kreativiteten ta över, hon kom på olika designer och stilar, och Myrorna och cheferna var imponerade för att väskorna var så fina och sättet hon sydda på var prydligt och ordentligt.

Emans små sminkväskor.

Emans små sminkväskor.

– Nu är jag anställd och tar hand om sy-delen där jag hjälper andra och visar hur man ska sy och varje gång det kommer nya deltagare visar jag dem hur vi jobbar, och ger dem olika jobb att göra.

Eman berättar att i Systugan trivs alla med varandra och de har en speciell arbetsmiljö där de är som en familj. De bryr sig om varandra och älskar varandra; de ser varandra som systrar.

Emans små sminkväskor.

Emans små sminkväskor.

 

About the Author

Leave a comment

XHTML: You can use these html tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>