Mellanöstern och Nordafrika Tidningen
Published On: Mon, Feb 2nd, 2015

Kung Abdullahs arv – en tillbakablick

Den 23 januari 2015 bekräftades den saudiarabiska kungen Abdullah bin Abdulaziz Al Sauds död. Beröm, kondoleanser och respektfulla hyllningar spred sig som en löpeld bland såväl Mellanösterns som världens ledare. Trots att han hänvisades till som reformator, avslöjar en tillbakablick av den avlidne monarkens arv att han, likt sina föregångare, styrde med järnhand.

Saudi_King_s

USA:s president Barack Obama mindes kung Abdullah för sin ”tro på vikten av den saudi-amerikanska relationen som en kraft för stabilitet och säkerhet i Mellanöstern” medan FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon hyllade det saudiska kungadömet för ”sina anmärkningsvärda framsteg och välstånd för sitt folk”. Den israeliska presidenten Reuven Rivlin framförde sina beklagelser genom att berömma den avlidne monarkens ”kloka politik som, i hög grad, bidragit till stabiliteten i Mellanöstern” och Christine Lagarde, verkställande direktör för Internationella Valutafonden, hävdade att kung Abdullah var en ”stor förespråkare för kvinnor”. På regional nivå utlyste bl.a. Libanon och Qatar tre dagars sorg för att hedra kungen och Egyptens Abdel Fattah el-Sisi menade att “arabvärlden har förlorat en av sina bästa söner”.

Kung Abdullah, som fram till sin död hade suttit på tronen i nästan ett helt decennenium, bar med sig många löften om förändring och förbättring när han först övertog makten. I jämförelse med sina föregångare styrde han landet i en aningen mer liberal riktning, men huruvida reformvänlig och frisinnad han var i proportion till de internationella hyllningarna tåls att diskuteras.

Mänskliga rättigheter

Så sent som två veckor före kung Abdullahs bortgång dömdes den saudiske bloggaren Raif Badawi till 1000 piskningar för att ha förolämpat islam. Saudiarabiens stränga tolkning av islamisk lag grundar sig på den wahhabistiska och hanbalistiska sunnimuslimska rättsskolan vilken möjliggör mycket hårda bestraffningar – däribland spöstraff, offentliga avrättningar och amputering – för kriminella handlingar. Yttrandefriheten i Saudiarabien är nästintill obefintlig då myndigheter vägrar att, än idag, registrera grupper och organisationer som arbetar för att främja politiska och mänskliga rättigheter.

Kort efter Badawis dom lät saudiska myndigheter offentligt avrätta Laila Bint Abdel Muttalib Basim, en burmesisk kvinna som tros ha mördat sin styvdotter. Minst 64 personer uppges, enligt Human Rights Watch, ha avrättats under år 2013 för mord, väpnade rån och narkotikabrott.

Avrättningar i Saudiarabien genomförs främst genom halshuggning, men även korsfästelse har börjat bli alltmer vanligt. Trots att kung Abdullah, år 2007, lovade att införa rättsliga reformer för att motverka brutala bestraffningar har avrättningarna ökat. Så sent som oktober 2014 dömdes den shiitiska imamen Nimr Baqr al-Nimr till döden genom korsfästelse för att ha kritiserat den saudiska monarkin.

Liksom yttrandefrihet är religionsfriheten i landet kraftigt inskränkt och förutom kränkningar och diskriminering mot shiamuslimer och andra muslimska minoritetsgrupper har även kristna systematiskt arresterats och deporterats till sina hemländer.

Landets rättsliga system lider grova brister då både domare och åklagare har rätt att utfärda arresteringsorder på eget bevåg. Den misstänkta, däremot, har ingen rätt att informeras om det brott denne anklagas för och advokater hindras från att presentera bevis och assistera sina klienter vid förhör. Fångar, inklusive barn, rapporteras utsättas för kränkningar, misshandel och tortyr, och piskningar uttövas rutinmässigt i såväl saudiska fängelsen som offentligt.

Enligt människorättsorganisationen Freedom Houses 2011 års ”Worst of the Worst”- rapport (som presenterades året därpå) utgjorde Saudiarabien ett av världens nio mest repressiva stater.

 

About the Author

Leave a comment

XHTML: You can use these html tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>