Kung Salman reser till Washington
När den nyligen tillträdda kungen av Saudiarabien reser så får det Donald Trump att se ut som en hemlös man från 1800-talet.
Tidigare i somras skapade miljardärkungen rabalder på Franska Rivieran då hans följe om några tusen, plus 400 lyxchaufförer, stängde av en del av den offentliga stranden. De lokala blomsterhandlarna var glada eftersom de kungliga besökarna beställde upp till 15 000 blommor per dag. Men avstängningen av stranden gjorde de lokala badgästerna rasande, som organiserade en protest som gick ut på att simma nakna förbi kungens lyxiga boende.
I torsdags anlände Salmans resande spektakel till Andrews Air Force Base i Washington D.C. med en flotta av dussintals svarta Mercedes redo. Kungen träffar äntligen president Obama på dennes hemmaplan. I Washington D.C. har Salmans sällskap tagit över hela Four Seasons Hotel, alla 222 rum. ”’Allt är i guld’, säger en återkommande Four Seasons-gäst som spionerade på leveranserna till hotellet. ’Guldspeglar, guldkantade bord, till och med hatthyllor i guld.’” Utöver detta har i princip varje tum täckts av röda mattor så att konungens fötter aldrig behöver nudda simpel asfalt.
Under denna politiska fiskeexpedition kommer Salman och Obama att diskutera två, och förhoppningsvis fler, viktiga frågor som delar Mellanöstern i två. Den ena är det kärnkraftsrelaterade Iranavtalet, som saudierna är ovillig att stödja eftersom de ser Iran som deras främsta fiende i regionen. Inte överraskande har saudierna med detta besökt visat att de är ”nöjda” med avtalet, åtminstone offentligt. Den andra frågan är det pågående kriget i Jemen, som har skapat att humanitär kris i klass med förstörelsen och flyktingkrisen som sker i Syrien. Det verkar som om varken saudierna eller republikanerna i USA:s kongress kommer kunna stoppa avtalet med Iran, så någon form av vedergällning måste gå till Salman på denna resa. Obama är villig att låta saudierna fortsätta bombningarna i Jemen utan något slut i sikte, inte minst på grund av att saudierna spenderar miljoner, om inte miljarder, på amerikanska vapen. Oljepriset kan ha rasat, men pengar för vapen strömmar fritt.
Jag är inte en revisor, men jag misstänker att Salmans senaste resor, bland annat en sommarutflykt i Marocko, har kostat miljontals amerikanska dollar för hans enorma följe och smak för lyx. När allt kommer omkring är han en kung, och kungligheter reser aldrig i ekonomiklass. Men två bilder kommer till mig när jag ser limousiner uppradade för att skjutsa kungligheter till guldpläterade och rödamattan-täckta omhändertaganden i ”demokratins bastion.” Först kan jag inte hjälpa att se bilden som spridits denna vecka av det syriska barn som spolades upp död på en strand i Bodrum, Turkiet. Att barnet och hans familj, varav de flesta också omkom, inte hade några limousiner som väntade på honom, inget rum med parfymdoftande kuddar och guldpläterade handfat, ingen VIP-behandling. Men det barnet tvingades ut ur sitt hem av en brutal kamp mellan religiösa fanatiker, som stöds av Saudiarabien, och den diktatoriska regimen Assad. Att barnet fördes till Grekland i en desperat chansning, eftersom ingen av de oljerika, Muslimska länderna tar emot Syriska flyktingar.
Den andra bilden är en reflektion över vad Profeten Muhammed skulle göra om han var här för att se hur hans anhängare beter sig idag. Det fanns inga Mercedes-limousiner på Profetens tid, bara enkla kameler. Jag minns inte något ifrån Muhammeds biografi om att hans enkla hem var fullt av guld eller hade röda mattor så att hans fötter inte behövde nudda den heta sanden i Medina eller Mecka. Trots att han var Profeten, kan jag inte hitta någon hadith som säger att han trodde sig vara en kung. När Abu Sufyan ifrågasattes av den bysantinska Herakleios om Muhammed, konstaterades det att det inte fanns några kungar bland Muhammeds förfäder. Så, kan vi fråga oss, vad skulle Muhammed göra? Eller, åtminstone, vad kunde Muhammed ha gjort? Skulle han resa i lyx, kräva guld och röda mattor, eller skulle han hålla det döda barnet i sin famn och gråta? Du avgör.
Redigerad översättning av Joel W. Abdelmoez