Mellanöstern och Nordafrika Tidningen
Published On: Mon, Feb 24th, 2020

Livet som följeslagare, del 4; Den komplicerade flyktingfrågan – rätten att återvända hem

Följeslagarprogrammet (Ecumenical Accompaniment Programme in Palestine and Israel) vill bidra till fred genom internationell närvaro i Palestina och Israel för att stödja utsatta grupper, såväl palestinier som israeler. Menatidningens chefredaktör Maria Lindström hade förmånen att åka som följeslagare under hösten 2019. Det här är en sammanfattning av hennes dagbok och intryck under dessa tre månader. Observera att det är Marias personliga erfarenhet och åsikter som kommer till tals och som inte alltid återspeglar andras erfarenheter och åsikter.

Den traditionella nyckeln – ingång till Tulkarem Camp. En symbol för Palestinas flyktingar.

Efter att tidigare ha skrivit mycket om flyktingfrågan i mina studier och jobbat med integration och flyktingar på både kommunal, statlig och EUnivå var jag intresserad av att fördjupa mig i frågan även i Palestina. Jag har tidigare vid många tillfällen mött palestinska flyktingar som räknats som statslösa i mitt jobb och var helt enkelt nyfiken på ekvationen med flyktingar i Palestina.. Att fördjupa sig inom denna del, vilket även ledde till en uppsats om palestinska flyktingars identitet, visade sig svårare än jag trodde för det är en oerhört komplicerad fråga. Vi får inte glömma att även judarna efter andra världskriget var flyktingar, ett folk som var flyktingar ersattes alltså med ett annat i den här regionen. Idag lever fem miljoner palestinier under United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near Easts (UNRWA) flagg och det är en av de huvudfrågor som statsvetare är överens om måste ha en lösning för att det ska kunna bli en lösning på konflikten. 

Till palestinsk flykting räknas de som flydde, eller tvingades att lämna sin egendom, från Al Nakba, katastrofen, 1948 och 1967. De beräknas uppgå till en miljon, men deras ättlingar kan också registreras med flyktingstatus och siffrorna stiger då till drygt tre miljoner. Många av dessa flyktingar bor i de kringliggande länderna men flyktingarna har det svårt i grannländerna som vid många tillfällen nekar dem medborgarskap eftersom det skulle frånta dem rätten att återvända tillbaka då de idag räknas som statslösa. Eftersom den vanliga benämningen för vem som är flykting, i enlighet med de mänskliga rättigheterna, förutsätter att en flykting inte vill eller kan återvända, behövdes en annan benämning för att kunna definiera vem som är palestinsk flykting. Istället används därför allt som oftast UNWRAS bedömning för vad som ska definiera en palestinsk flykting, “vars normala bostad fanns i Palestina under minst två år fram till 1948 och som till följd av konflikten förlorade både bostad och uppehälle och sökte tillflykt i ett land där UNRWA har stödverksamhet. Dessa flyktingar och deras ättlingar har rätt till bistånd om de har behov därav och är registrerade hos UNRWA.” 

En inte allt för enkel definition det heller, då många av ättlingarna inte registrerar sig i flyktingorganet, framförallt de som bor utanför flyktinglägren. Inte heller de flyktingar som var tvungna att lämna egendom i Israel men fortfarande bor i Israel kommer med i denna statistik, då de har fallit mellan stolarna som israeliska palestinier. 

 

Gata i Tulkarem Camp.

UNRWA och konsekvenserna av USAs  behandling

Definitionen av vem som är flykting har gått så långt att USA valt att ta sina ekonomiska medel från UNRWA medan Israel helst inte vill erkänna flyktingorganet för de palestinska flyktingarna alls vilket ger stora konsekvenser för flyktingarna själva. 

Vi lärde känna Fida, som i tio år har jobbat med könsrelaterade frågor som socialarbetare i Tulkarems flyktingläger men vars avdelning blivit stängd i samband med USAs indragna ekonomiska medel. 

-Det finns ett jättebehov av socialt arbete i lägren, framförallt är fattigdomen utbredd och den leder till andra problem såsom kriminalitet men får också andra konsekvenser, familjevåld till exempel. På grund av fattigdomen är det vanligt att flickor gifts bort innan de fyller 18 som lagen säger, att barn hoppar av skolan och att kvinnor och barn blir slagna, säger hon. 

-För att möta det här behovet har det varit väldigt viktigt med det sociala arbetet i lägren, för det psykiska för familjerna, men också för att ungdomar ska kunna få möjlighet att göra något annat än att bli kriminella eller till och med välja martyrdöden. Dessa instanser är de första som blivit nedlagda sedan USA drog in sina pengar tyvärr. 

Flyktinglägren på Västbanken lever sitt eget liv som vilken stadsdel som helst i städerna. Det finns 19 flyktingläger på Västbanken och drygt 750.000 registrerade flyktingar bor i dessa. I Tulkarem finns två flyktingläger som vi besökte nästan dagligen. Trots att Tulkarem är under area A, det vill säga under full palestinsk kontroll, var man van med att israelisk militär gjorde rajder in till lägren på nätterna. Vår chaufför, själv med flyktingstatus och uppvuxen i lägren, berättade att han ofta fick springa ut bakvägen när militären beslutade sig för att komma till huset mitt i natten. 

 

Jenin Camp, norra Västbanken, har upplevt hårda år, bland annat under senaste intifadan.

En viktig identitet

Är man inte insatt, eller bara på genomresa, kan det vara svårt att veta var flyktinglägren ligger i städerna, men har du rest genom Betlehem, Jerusalem, Ramallah… Ja, vilket palestinsk stad som helst, så har du med största sannolikhet passerat ett av lägren. De var från början tältläger, men är numer trånga kvarter som ser ut som något slags slumområde. Ett tecken på att man går in i ett flyktingläger är den stora nyckeln som omger många av öppningarna till lägren. Nyckeln har kommit att bli en symbol för de palestinska flyktingarna. När människorna tvingades fly 1948 och 67 behöll de nycklarna till husen eftersom en flykting en dag ska ha rätt att återvända. Även om husen idag för längesedan är rivna är nycklarna kvar, många i bankfack, som en symbol för Al Nakba (katastrofen).

Det blir ganska uppenbart efter att ha rört sig i och runt lägren i tre månader att det som är vanliga palestinier för oss, har en stämpel som flykting om de är det för andra palestinier, och det oavsett om de bor i lägren eller har lyckats gifta sig och flytta därifrån. Det är en identitet som man inte kommer undan, vare sig man vill eller inte. Vi blev under våra tre månader bjudna på flera bröllop och man var alltid noga för oss att tala om vilket flyktingläger brudgummen eller bruden tillhörde om det var så att de hade flyktingstatus. Jag frågade vår chaufför om han kände sig som en flykting; 

-Ja, det är nog hela min identitet. När jag gifte mig med min fru, som inte var registrerad flykting, kunde jag registrera henne i UNRWA. Då sa alla hennes släktingar att hon gifte sig med en man från lägret. Man vill inte bo i lägren, de unga försöker hitta ett annat boende så fort de gifter sig och flyttar hemifrån, det är för trångbott och lyhört i lägren. 

Nour Shams Camp – solets ljus eller the light of the sun, fritt översatt.

Frågan om återvändande är definitivt den mest infekterade frågan när det kommer till de palestinska flyktingarna och parterna står här långt ifrån varandra. Rätten att lämna – men även rätten att återvända – är en grundläggande mänsklig rättighet och det palestinska samfundet kan med viss mån gå med på ekonomisk ersättning som Israel menar är skälig, men bara till de som vill ha ekonomisk ersättning. De som vill återvända, menar de ska få återvända. Israel har tidigare sagt att de eventuellt skulle kunna låta ett mindre antal flyktingar återvända, men bara så många att den dermologiska balansen inte rubbas. Det kan dessutom inte bli tal om att komma tillbaka till sina tidigare ägor. När det kommer till ekonomisk ersättning menar Israel att det eventuellt skulle kunna gå in pengar i en fond, men någon sådan är inte upprättad än. 

Hur det nu än är, är det påtagligt att många palestinier lever mellan två olika identiteter och att detta formar dem till vem de är, både som palestinier men också som flyktingar. Husen finns inte längre kvar. Men nycklarna, de ligger fortfarande skyddade i kassaskåp. Ett bevis för den starka identitet många flyktingar känner med sina farföräldrars hem.

About the Author

- Chefredaktör för MENA Tidningen.se / Editor in Chief of MENA Tidningen.se