Mellanöstern och Nordafrika Tidningen
Published On: Sun, May 9th, 2021

Migrationsverket måste uppdatera sig om Afghanistan

Det kommer alarmerande rapporter från Afghanistan. Idag hör vi om massakern där 40 skolflickor mördades och över 50 andra sårades.

Antalet dödade i strider har ökat starkt de senaste åren. Det gäller både krigförande parter och civila. Attackerna har ökat sedan den 1 maj 2021, den dagen då USA:s sista styrkor skulle ha lämnat Afghanistan. Tusentals människor flyr undan striderna mellan regeringsstyrkorna och talibanerna. Hazarerna beväpnar sig för att skydda sig mot talibaner och IS.

Det förändrade säkerhetsläget bör medföra ett nytt rättsligt ställningstagande från Migrationsverket, grundat på aktuella uppgifter.

Utvisade är mer utsatta

Det finns många med afghanskt medborgarskap som just nu hotas av utvisning till Afghanistan. Ungefär 2 000 barn med föräldrar, 1 000 ensamkommande ungdomar som ännu inte fyllt 18 år, uppskattningsvis 5 000 papperslösa f.d. ensamkommande barn samt ett okänt antal personer som var vuxna när de kom hit.

Alla dessa har varit i Sverige i fem år eller mer. Många, framför allt barnen och de unga, har förlorat kontakten med den gamla kulturen, det gamla språket, religionen. De är mer svenska än afghanska.

”En människa som utvisas till Afghanistan är en förspilld människa” har afghanistankännaren Anders Fänge sagt. Även under fredliga förhållanden skulle dessa personer ha svårt att kunna etablera sig i detta främmande land. Nu är det omöjligt. ”Återvändande” personer från Europa lever farligt, då de inte har något nätverk som skyddar dem, då de direkt identifieras som återvändare pga. sitt rörelsemönster, språk mm, och då många tror att de har pengar på sig. De saknar kunskap om hur man tar sig fram och skyddar sig i det nya landet.

Så vitt känt har ingen deporterad kunnat ”etablera” sig med anställning eller affärsverksamhet. Den handfull som klarar sig hyggligt gör det med ekonomiskt stöd från Sverige. Många har flytt vidare, några har dött, andra har fastnat i drogträsket.

Säkerhetsläget

Lifos, Migrationsverkets forskningsavdelning, gör nya landinformationsrapporter när de blir ålagda. De dammsuger då hela den internationella forskarvärlden på information. De senaste rapporterna om säkerhetsläget i Afghanistan är från januari 2019 och april 2020.

Migrationsverket gör i sina rättsliga ställningstaganden bedömningar grundade både på Lifos rapporter och på annat material. I de senaste årens ställningstaganden anges att säkerhetsläget är ”i stort sett oförändrat” jämfört med närmast föregående rapport. Det innebär att en långsam upptrappning av osäkerheten inte kommer att synas i de rättsliga ställningstagandena. Ett ställningstagande år 2020 kommer dessutom att till stor del grunda sig på uppgifter från 2019 och tidigare.

I sitt rättsliga ställningstagande från juni 2020 anger Migrationsverket att hela landet är osäkert, om än olika osäkert i olika delar. Internflykt är möjlig till städerna Kabul, Herat och Mazar-e-Sharif endast för arbetsföra och friska vuxna män och vuxna par utan barn. Om fungerande nätverk finns kan andra grupper komma i fråga.

Sedan april 2021 avråder UD från alla resor till Afghanistan. ”Risken för våld är ytterst hög.” Om man trots allt reser till Afghanistan kan man inte räkna med hjälp från ambassaden. Natoländerna tar hem sin personal. Tyskland har pausat utvisningarna till Afghanistan.

Regeringen behärskar de stora städerna och därmed en majoritet av befolkningen. Men talibanerna råder över drygt halva ytan, och därmed de stora vägarna med transporter av människor, gods, militärer, vapen. Regeringen har tagit hem trupper från Kandahar i södra Afghanistan.

Enorma summor har under de 20 senaste åren pumpats in i landet. Mycket har hamnat i det ledande skiktets privata fickor. Trots NATO:s närvaro och utbildningsinsatser är regeringsstyrkorna svaga och deserteringar vanliga. Talibanerna är mer motiverade och de understöds bland annat från Pakistan. I landet finns dessutom andra väpnade grupper. IS arbetar nära talibanerna, även om de är mer aggressiva mot shia-muslimerna (hazarerna). Andra grupper, kanske ledda av krigsherrar som nu sitter i regeringen, kan tänkas opponera sig om talibanerna får allt för stor makt.

Attackerna senaste året har i hög grad riktat sig mot sådana grupper som kan anses obekväma för en kommande talibanregering: journalister, människorättsaktivister, advokater, studenter, skolelever. Attackerna i Kabul har ofta ägt rum i områden dominerade av shiamuslimer (hazarer).

En framåtsyftande bedömning

Migrationsverket ska göra en individuell framåtsyftande bedömning av asylsökandes behov av skydd. Hur ser en framåtsyftande bedömning av Afghanistan ut?

Carsten Jensen konstaterar i DN 5 maj 2021 att ”demokratin i Afghanistan är definitivt död”. I själva verket har det aldrig varit demokrati i Afghanistan. Försöket att pådyvla ett klansamhälle med 35 miljon invånare ett folkstyre av västerländskt snitt misslyckades förstås. Efter senaste valet, med 1,8 miljoner röstande, var det två personer som utropade sig som landets president.

Talibanerna, som tack vare Trump blivit rumsrena i politiken, uttrycker i media att de har vunnit kriget. ”Islamiska emiratet Afghanistan”, dvs. det som rådde 1996 – 2001, är på återkomst. Dess talesman Dr. M. Naeem har i ett långt inlägg på twitter förklarat att emiratet inte vill ha monopol på makten. För att förhindra kaos måste ett starkt islamiskt system upprättas. Han menar också att koalitionsregeringar med flera partier inte har fungerat vare sig i Afghanistan eller på andra håll i världen. Ungdomarna som flytt de senaste 20 åren är välkomna hem – landet och folket behöver dem. ”Våra systrars” rättigheter garanteras av islam och afghanska traditioner.

Talibanerna anser att nuvarande regering är tillsatt av USA och därför illegal. Att de skulle låta president Ghani sitta kvar tills ett nytt val genomförts är knappast troligt. Då finns alternativet att man på något sätt delar på makten. Men med tanke på ovanstående yttrande verkar inte heller det troligt. Det finns också gamla krigsherrar i regeringen som inte vill se sin position hotad.

De allra flesta bedömare anser att risken för att våldet kraftigt trappas upp är mycket stor. I så fall kommer antalet människor öka som tar alla chanser att lämna landet. Chansen till fred, till ett pragmatiskt upphörande av våldshandlingar, anses å andra sidan mycket litet.

Migrationsverket vill hävda att våldet inte riktar sig mot allmänheten utan i stället civila ”med en viss profil”. Om verket, liksom internationella organisationer, erkänner att våldet riskerar att drabba ”alla och envar” kan internflyktsalternativet inte tillämpas och utvisningarna måste stoppas.

Källa: hämtat från https://stoppautvisningarna.blogspot.se/ med redaktörens tillstånd.

About the Author

- Ingrid Eckerman, initiativtagare till uppropet Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! www.eckerman.nu