Mellanöstern och Nordafrika Tidningen
Published On: Mon, Feb 16th, 2015

Minnen väcks till liv

Varje gång jag ser det irakiska pitabrödet vaknar den sjuåriga tjejen i mig till liv som bodde i Irak och alla fina minnen jag har därifrån. Min mormor gjorde alltid det godaste brödet någonsin. Jag kommer ihåg hur hon hade en stor rund metallbricka där hon la runda bollar bredvid varandra som hon gjort av hela degen. 

Hon brukade använda sig av en speciell sorts ugn som hon värmde upp, som kallas för ”tannour”.

Sedan tog mormor en degbit, och med händerna plattade hon ut den till en rund formation. Så har hon gjort i många år. Det ser väldigt fint ut när degbiten förflyttas från det ena handen till det andra. Så enkelt och till slut formas det till en fin, stor, rund kavlad deg.

I en sådan här bakade mormor bröd

I en sådan här bakade mormor bröd

Efter det tar hon fram sin speciellt formade kudde som är gjort för just det brödet, och hon placerar den runda degbiten på den och sedan håller hon i kudden från den degfria änden och för in handen i den heta ugnen och sätter den på den runda väggen.

Hur konstigt det än låter, brukar de bitarna alltid fastna på metallen, fastän mormor är expert på sitt område.

När brödet börjar bli klart, ser man fina ljusbruna bubblor som formas här och där: Hon stoppar in sin hand (utan något skydd) och tar därefter tag i den närmaste delen av brödet. Det lossnar väldigt lätt, och hon lyckas ta upp det och lägger det sedan på en metallbricka  eller på en duk på marken.

Irakiskt pitabröd. Fotograf Aiya Mohsen

Irakiskt pitabröd. Fotograf Aiya Mohsen

Och där en efter en, av brödbitarna staplas ovanpå varandra, då de är färdigbakade.

Jag och alla mina kusiner brukade sitta och titta på henne när hon bakade. Och självklart väntade vi på våra egna brödbitar som hon hade gjort speciellt till oss!

Hon kallade dem för ”Hanona”. Det var samma bröd men i små runda former istället,  och de skulle föreställa oss som var så små. För att vi skulle känna oss speciella, fick vi vårt eget runda bröd som passade vår storlek.

Så fort ”hanona” blev klara tog vi tag i dem och började glupskt äta dem.

Jag vet inte vad ”hanona” betyder exakt, men det kanske är ett smeknamn till ”Hanin” som på arabiska betyder nostalgi. Det ordet fick mamma också höra när hon var liten av sin mormor.

*Tannour är helt gjord av metall. Den är stor, rund och avlång till formen. Den modernare varianten har även en el-sladd, men förr i tiden värmdes den upp med ved.

About the Author

Leave a comment

XHTML: You can use these html tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>