Mellanöstern och Nordafrika Tidningen
Published On: Wed, Nov 17th, 2021

Qatar – övergreppen mot migrantarbetare fortsätter

Det är bara ett år kvar till avspark i herrarnas fotbolls-VM i Qatar 2022. Och nu börjar tiden rinna ut för Qatar när det gäller att infria sitt löfte om att avskaffa kafala-systemet och skydda landets många migrantarbetare.

Qatar Migrant Workers – Stills from video

— För många migrantarbetare i Qatar fortsätter det dagliga livet att vara extremt hårt, trots att det skett förbättringar i lagstiftningen sedan 2017. Människor fortsätter att utnyttjas av skrupelfria arbetsgivare utan chans till upprättelse. Det här måste få ett stopp. De förbättringar som skett på pappret måste nu göras till verklighet och straffriheten för övergrepp måste upphöra, säger Ami Hedenborg, talesperson på Amnesty Sverige.

Ju närmare herrfotbolls-VM i Qatar kommer, desto mer intensiv blir granskningen av av hur det ser ut gällande mänskliga rättigheter i landet. I samband med det uppmanar Amnesty nu myndigheterna i Qatar att agera omgående för att snabba på reformprocessen, innan det blir för sent.

— Det är hög tid för myndigheterna i Qatar att fullt ut implementera sitt program av arbetslivsreformer. De framsteg som gjorts fram tills nu riskerar annars att gå förlorade om Qatar nöjer sig med en svag implementering och misslyckas med att ställa förövare till svars. Det som verkar vara en likgiltighet hos myndigheterna gör att tusentals arbetare fortsätter att riskera att utsättas för arbetsgivare som utnyttjar dem. Efter att VM är slut kommer situationen för de migrantarbetare som är kvar i Qatar vara än mer oviss, säger Mark Dummett, chef för Amnesty Internationals Global Issues Programme.

I augusti 2020 antog Qatar två lagar som skulle få ett stopp på restriktionerna som fanns kring migrantarbetares möjligheter att lämna landet och byta jobb. Lagarna innebar att de nu skulle kunna göra detta utan att behöva be om tillåtelse från arbetsgivaren. Om det här hade införts fullt ut på rätt sätt hade det haft potential att krossa kärnan i vad som utgör kafala-systemet, som fortsätter att binda migrantarbetare till sina arbetsgivare. Men migrantarbetare som Amnesty pratat med berättar att de fortfarande möter stora hinder när de vill byta jobb.

— Förändringen kom på pappret men inte på marken. När du går in i företaget och går runt bland arbetarna så ser du att bara mycket små förändringar har skett. Det är fortfarande hemskt, säger Jacob, en migrantarbetare som varit i Qatar i över fem år.

Arbetare är fortfarande bundna till jobb som de vill lämna

Sedan år 2017 har Qatar infört flera positiva reformer när det gäller migrantarbetares rättigheter. Det handlar bland annat om en lag som reglerar arbetstiden för personer som bor och arbetar i människors hushåll, arbetsdomstolar för att göra det möjligt att nå rättvisa, inrättandet av en fond som stöttar utbetalning av obetalda löner samt en minimilön. Qatar har också ratificerat två viktiga internationella konventioner, dels den om medborgerliga och politiska rättigheter och dels den om sociala, kulturella och ekonomiska rättigheter. Landet har dock inte erkänt rätten för migrantarbetare att organisera sig fackligt.

Men i och med att implementeringen av lagarna har misslyckats fortsätter exploateringen.

Ett exempel på detta är att trots att Qatar har tagit bort kravet för de flesta migrantarbetare om att de behövde tillåtelse från sin arbetsgivare för att lämna landet (exit-permit) och tillåtelse om att byta jobb (No-Objection Certificate, NOC) så har en de facto-process av NOC ändå uppstått, vilket gör att problematiska element av kafala-systemet kvarstår. Det här innebär att arbetsgivare kan hindra migrantarbetare från att byta jobb och att de kan kontrollera deras lagliga rätt att vistas i landet.

Aisha, som arbetar i turistbranschen, beskrev hur hon blev hotad av sin arbetsgivare när hon vägrade att skriva på ett nytt kontrakt med honom och istället ville byta arbetsgivare. Hon blev tillsagd att hon måste betala motsvarande 1 650 US$ — vilket är mer än fem gånger hennes månadslön — för att få ett NOC. Annars skulle hon skickas hem. Äve om lagen numera egentligen skulle gett Aisha tillåtelse att byta jobb fritt fick hon istället avslag på det ärende hon skickade in till ministeriet för administrativ utveckling, arbete och sociala frågor (Ministry of Administrative Development, Labour and Social Affairs, MADLSA).

— Hela situationen påverkade mig mycket men det påverkade också min familj. Som ensam försörjare av familjen är det inte lätt att hantera en sådan här situation. Ibland känner jag att jag inte vill vakna upp på morgonen, berättade Aisha för Amnesty.

Även om användande av NOC har förbjudits via lagstiftning vittnar både organisationer som stöttar migrantarbetare och ambassader i Doha om att den som inte har någon form av skriftligt godkännande från den nuvarande arbetsgivaren i högre grad tycks få sin ansökan om att byta jobb nekad. Det här har i sin tur lett till en ökning av ett slags handel med NOC-dokument, och det har blivit till en lukrativ inkomst för en del arbetsgivare.

Andra förekommande övergrepp handlar om att hålla inne med lön och förmåner för att göra det svårare för arbetare att lämna sina jobb. Migrantarbetare är också fortfarande beroende av sina arbetsgivare för att komma in i och stanna i Qatar, vilket gjort att skrupellösa arbetsgivare som vill fortsätta kontrollera sin arbetskraft kommer med anklagelser om att de har avvikit och/eller att deras uppehållstillstånd makuleras.

Utnyttjandet fortsätter i massiv skala

I analysen har Amnesty också kunnat konstatera att sena eller uteblivna utbetalningar av löner och andra förmåner fortsätter att vara ett av de vanligaste sätten som migrantarbetare i Qatar utnyttjas på. Samtidigt är det extremt svårt att nå rättvisa i sådana fall, och migrantarbetare är fortfarande förbjudna att organisera sig fackligt för att kämpa för sina rättigheter.

augusti 2021 dokumenterade Amnesty hur Qatar lät bli att utreda dödsfallen hos tusentals migrantarbetare, trots de uppenbara kopplingarna mellan för tidiga dödsfall och osäkra arbetsförhållanden. Trots att vissa förbättringar har gjorts för arbetare kvarstår stora risker. Till exempel inkluderar inte de nya reglerna obligatoriska viloperioder som står i proportion till både klimatet och typen av arbete det handlar om, och myndigheterna har gjort mycket lite när det gäller att undersöka omfattningen av oförklarade dödsfall.

— Qatar är ett av världens rikaste länder, men landets ekonomi är beroende av de två miljoner migrantarbetare som finns där. Var och en av dem har rätt att bli behandlad rättvist på sitt arbete och att få rättvisa och kompensation om de blir utsatta för övergrepp. Genom att skicka en tydlig signal om att övergrepp inte kommer att tolereras och genom att straffa arbetsgivare som bryter lagar och skydda migrantarbetares rättigheter kan Qatar ge oss en turnering som vi alla kan hylla. Men dit har vi långt kvar, säger Mark Dummett.

 

About the Author