Mellanöstern och Nordafrika Tidningen
Published On: Tue, Nov 14th, 2017

Svenska Afghanistankommittén: ”Vi stannar så länge det behövs”

Den Svenska Afghanistankommittén (SAK) firade nyligen 35 år av utvecklingsarbete i Afghanistan. Firandet skedde i den historiska parken Baburs Trädgårdar i Kabul, där även representanter från ministerier, civilsamhället och SAKs styrelse deltog. Jubileet kommer också att uppmärksammas vid organisationens regionkontor de kommande veckorna.

Barnmorskan Saddia Waffa tar emot en patient på vårdcentralen Aziz Khan i Nangarhar. SAK utbildar barnmorskor och sjuksköterskor i ett samhälle där mödra- och barnadödligheten är mycket hög. Foto: Malin Hoelstad

– Genom åren har vi byggt upp verksamheten i Afghanistan tillsammans med vår afghanska personal. I och med att vi samarbetar med lokalsamhällen och utgår från deras behov har vi en stark grund för vår närvaro i landet, säger generalsekreteraren Andreas Stefansson.

SAK bildades 1980 som en protest mot den sovjetiska ockupationen och humanitär hjälp fördes in från Pakistan med start 1982. I dag arbetar SAK i 14 av landets 34 provinser med program inom utbildning, landsbygdsutveckling, hälsa och inflytande och delaktighet. SAK har bland annat ansvaret för sjukvården i två hela provinser, Laghman och Wardak, vilket innebär att ge över en miljon människor tillgång till hälsa och sjukvård. Under mer än tre decennier har SAK inte bara försett miljontals afghaner med sjukvård, utan även utbildning för flickor och pojkar, samt utveckling på landsbygden.

Många internationella aktörer, såväl civila som militära, har lämnat eller dragit ner på sin verksamhet i Afghanistan under de senaste åren. Även SAK möter många utmaningar som försvårar arbetet, bland annat inom hälsoverksamheten.

– Den väpnade konflikten gör att vi får lägga alltmer tid på att hantera säkerhetssituationen för att kunna hålla vår verksamhet igång för den afghanska befolkningen. Både internationella och afghanska styrkor, samt väpnade motståndsgrupper, har attackerat våra kliniker och därmed brutit mot Genèvekonventionerna. Men vi är fast beslutna att fortsätta arbeta för ett Afghanistan fritt från våld, fattigdom och diskriminering. Vi kommer att stanna så länge det behövs, säger Andreas Stefansson.

 

About the Author