Mellanöstern och Nordafrika Tidningen
Published On: tor, Mar 10th, 2016

Tre kvinnor – Tre par händer

Inshallah, om Gud vill, är nog en av de mest vanligt förekommande arabiska fraserna. Många palestinier väljer att lägga sina liv i Guds händer. Man kan också välja att lägga sitt liv i sina egna händer – det har de tre palestinska kvinnorna Sahar, Nawal och Maryam gjort.

Israelisk militär sätter upp temporär checkpoint för palestinska skolbarn. As Sawiya, östra Jerusalem. Bild: EAPPI / A.Dunne

Israelisk militär sätter upp temporär checkpoint för palestinska skolbarn. As Sawiya, östra Jerusalem. Bild: EAPPI / A.Dunne

Den fjärde Genèvekonventionen tillkom 1949 för att skydda civila i krig. Den fastställer bland annat att civila personer, som lever i väpnad konflikt eller i ockupation av en stat i vilken man inte är medborgare, har rätt till skydd av den ockuperande makten.

Eftersom Israel skrivit under den fjärde Genèvekonventionen har de också gått med på det ansvar som detta innebär att skydda de civila som lever i det ockuperade territoriet, inklusive östra Jerusalem. Östra Jerusalem är dessutom enligt Israel annekterat, vilket innebär att de israeliska myndigheterna har full kontroll, både civilt och militärt, och därmed fullt ansvar för alla som bor där.

Vittnesmål och möten

I östra Jerusalem med omnejd så innebär detta ofta problem. Under min tid som följeslagare så har jag mött många som berättar för mig om hur barn stoppas på väg till skolan av soldater som kroppsvisiterar dem och tittar igenom deras väskor.

Jag har sett otaliga demoleringar av hus som sker utan att varning eller order har delgetts de som levt i husen. Jag har träffat människor som sedan muren började byggas i början av 2000-talet inte längre har tillgång till marknader och arbetstillfällen i Jerusalem.

Sahar Abbasi, Nawal Bakarat och Maryam al-Jahalin är tre palestinska kvinnor som alla har på olika sätt engagerat sig för att komma åt de problem som deras samhällen står inför.

Sahar Abbasi, Silwan

Sahar Abbasi är i 40-årsåldern och har levt hela sitt liv i området Silwan som är ett av de mest utsatta i östra Jerusalem. Hon berättar att över 100 hushåll hotas av demolering, att israelisk militär sätter upp temporära vägspärrar och att barnen har svårt att ta sig till skolan på grund av det.

Sahar driver Madaa Centre som samlar barn, unga och kvinnor från området. Jag träffar henne en eftermiddag när skolorna i området har lov och vi sitter i ett rum där barnen är fullt upptagna med pussel och lekar. Centret har kurser för de vuxna kvinnorna i bland annat smyckestillverkning och sömnad. För barnen finns det dansgrupper, konstgrupper, ett bibliotek och en stor samling pussel och spel. Tanken är att kvinnor ska kunna samlas, lära sig nya kunskaper och nya sätt att tjäna pengar.

Här får barnen ett säkert ställe att vistas och möjligheter att leka och ventilera de känslor som uppstår i och med militärens närvaro. Centret har anställda pedagoger och en psykolog som ska kunna hjälpa barnen att avreagera sig på konstruktiva och ickevåldsliga sätt.

Nawal Bakarat, an-Nabi Samwil

Nawal Bakarat bor i an-Nabi Samwil, en by i den så kallade sömzonen. Sömzonen är den mark som ligger mellan gröna linjen (Israels internationellt erkända gräns från 1949) och muren som – förutom omger Västbanken – skär genom utkanten av östra Jerusalem.

Att leva i sömzonen innebär att man måste ansöka om tillstånd att få resa in i övriga delen av Jerusalem. Dessa ansökningar avslås i de allra flesta fall och leder till att människorna som lever i sömzonen blir instängda och förlorar tillgång till de arbetstillfällen som finns i Jerusalem.

I an-Nabi Samwil driver Nawal Feminist Association of the Prophet Samuel. Jag träffar Nawal i föreningshuset som hon just nu håller på att rusta upp tillsammans med några kvinnor i föreningen. Kvinnorna i samhället samlas i föreningens hus och lär sig liknande saker som på Madaa Centre; för att ha något att göra, för att skapa möjligheter att tjäna pengar, och för att kunna mötas och prata om de problem som finns i sitt samhälle.

De erbjuder lunch till turistgrupper som kommer för att titta på profeten Samuels grav som ligger bredvid byn. Kvinnorna brukar ibland passa på att berätta för turisterna om de problem som byn har med bosättare, militärer och polis. Verksamheten de tillsammans bedriver är ofta det enda sättet för dessa kvinnor att tjäna pengar.

Maryam al-Jahalin, Abu Dis

Maryam al-Jahalin är beduin, 30 år gammal, och lever i byn Abu Dis utanför Jerusalem. Precis som många andra beduiner har hon och hennes familj blivit tvångsförflyttade. Maryam har studerat på universitet och pratar bra engelska, något som ger henne en speciell ställning bland kvinnorna i samhället.

Nu arbetar Maryam på den förskola som  finns i Abu Dis. Maryam har också samlat kvinnor i 20-årsåldern och bett Följeslagarprogrammet komma på besök. Jag och mina kollegor träffar henne och de andra kvinnorna en gång i veckan hemma hos Maryam och pratar engelska tillsammans.

Samtalen som jag har med dessa kvinnor går ofta ut på att förstå mer om varandra, att ställa frågor och att reflektera över de osynliga gränser som dessa kvinnor upplever finns på alla nivåer i samhället.

Att lägga sitt liv i sina egna händer på det sätt som Sahar, Nawal och Maryam gör blir för mig en tydlig motståndshandling.

När den makt som ska ta hand om dem inte gör det, när deras mänskliga rättigheter till beskydd och omsorg inte tillgodoses, då väljer dessa kvinnor att agera konstruktivt för sig själva och i solidaritet med sina medmänniskor.


Malin Andrén befinner sig i Israel och Palestina på uppdrag av Sveriges kristna råd och Kyrkornas Världsråd, genom det Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel, EAPPI.

De reflektioner som uttrycks ovan är personliga och delas inte nödvändigtvis av uppdragsgivarna.

Denna text är tidigare publicerad som reserapport för Följeslagarprogrammet.

About the Author

Leave a comment

XHTML: You can use these html tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>